Ha modet att ha tålamodet!

Detta är något som jag har fått träna på och fortfarande själv har stor utvecklingspotential i.
Att inte våga hålla ut för att kunna se resultatet är något som många faller för. Vi önskar quick fix i många olika lägen fastän vi vet att man måste ha modet att stå ut för att få bäst resultat.
Om du vill komma iform genom kost och träning så kan du visst kick starta men för att nå långvariga resultat och en vältränad kropp så krävs disciplin och prioriteringar över tid.
Om du startar upp ett företag så sägs det att man får vänta ca 3 år innan man går med vinst. Det krävs även att du lägger ner ”blod, svett och tårar” i din dröm.
Om du startar inom Forever och har som mål att leva på det så krävs det ett engagemang.  Du behöver vid sidan om ditt jobb göra något varje dag som driver din Forever business framåt.

Om du nu har förmånen att vara en av dem som har tålamod så prövas du av din omgivning som ständigt måste ifråga sätta resultat, ditt val, vad du gör med din tid mm pga att de inte har tålamod, inte gillar dina prioriteringar eller tror sig veta bättre.
Jag vet många som jobbar på sin dröm som egen företagare och inom Forever som möts av frågor från omgivningen som har du inte kommit längre.
Jag vet personer som kämpar med att gå ner i vikt möts av att folk tycker vad spelar det för roll om du tar en kaka, tar en extra portion mm.
Jag vet personer som har förändrat sin livsstil genom att börja träna och möts då av att andra ska göra sig lustiga över att de hela tiden tränar.

Tänk om vi alla kunde stötta varandra i att ha tålamod eftersom vi vet att förändringar tar tid. Tänk om vi kunde respektera varandras val och stötta varandra.
Tänk på att en person som har gjort ett val kanske tvivlar, brottas med att träna sitt tålamod mm. Så stötta med ditt tålamod om du har ett, om inte så stötta ändå eller var tyst.

Tänk om jag vågade vara så modig?

Många säger till mig att jag är modig och att de önskade att de våga vara modiga.
När jag ser mig själv i spegeln ser jag inte en modig person utifrån den benämningen som många lägger i modig.
När vi pratar om modig menar de någon som kastar sig in i saker, aldrig är rädd för något och gör saker som andra inte vågar. Det är definitivt inte en beskrivning av Linda Ohlsson.
Fast jag kan ändå hålla med om att jag är en modig person om jag ser det utifrån min definition. Jag ser på det så här:
Mod är inte fritt från rädsla utan att ha mod är att utmana sina rädslor. Gör man det varje dag (eller så ofta det behövs) så växer man som person.

Så jag håller med om att jag är modig men det kan du med vara för vi har alla modet inom oss. Så när tänker du börja att vara modig?

Planering är a och o.

Hur ofta har man inte hört att planering gör skillnad och visst är det så.
Personer som har fullt upp är ofta duktiga på att få in en sak till i sin kalender medan personer som har mycket fritid tycker det känns jobbigt att behöva göra något de inte brukar.
Det är även viktigt att ha en balans i sin planering så att man inte sliter ut sig och därför är mitt tips att färglägga i sin kalender.
En period i mitt liv upplevde jag att jag la ner otroligt mycket tid på en sak men när jag började färglägga i min kalender (och även några veckor bakåt) så såg jag att det min hjärna uppfattade och det jag gjorde i praktiken inte stämde överens. Sen jag började färglägga har jag bättre balans mellan de olika delarna som jag vill ska finnas med i mitt liv.

Så egentid med mina barn är rosa, familjetid är gul, träning är blå, arbetstid är grön, ideella uppdrag är röd och orange är tid för mig när jag klipper mig, träffar vänner….

Det gäller inte att gnälla över tiden och det kommer inte fler minuter, timmar, dagar osv i veckan så ta kontrollen över ditt liv.

Ibland är det svårt.

Visst är inte livet, jobbet, familjen, att ha en bra hälsa…. alltid så lätt. Samtidigt tror jag att livet skulle vara otroligt tråkigt om det var lätt. Visst kan vi önskar oss att det skulle vara skönt om det va lätt när något va jobbigt och det förstår jag.
Jag har själv önskat att saker skulle vara lättare men tyvärr hade det inte varit lika utvecklande då och vi hade inte uppskattat våra framgångar när vi övervunnit något lika mycket.

Samtidigt tänker jag att det är inte många saker som är riktigt svåra egentligen för det handlar om motivation, prioritering och glädje. Min erfarenhet är att vi själva gör saker svårare än vad det är. Jag kan ge några exempel från olika tidpunkter i mitt liv:
* Procent: på mattelektionerna var det tråkigt och svårt men när jag shoppade som jag tycker mycket om och det va rea som är positivt för plånboken så va det inte svårt att räkna ut det nya priset (procent).
* Sälja: jag förstod inte hur jag skulle kunna jobba med Forever eftersom det kändes inte som jag va en person som kunde sälja något. Tills jag förstod att jag inte behöver sälja som en telefonförsäljare utan jag som älskar att hjälpa människor och gärna rekommenderar restauranger, böcker mm och kan göra på samma sätt med aloe vera.
* Träna: Om man varit skadad och kört rehabträning så tröttnar jag eftersom det inte är kul och då tappar jag motivationen. Det kan kännas svårt att komma igång igen men det gäller att börja skaffa sig nya vanor/rutiner samt se nyttan av det. Att vara på ett pass är inte svårt för jag gör va jag kan men det gäller att ta fighten med ursäkterna vi gärna kommer på.

Så ja det kan vara svårt men det är en utmaning som du ska förbi för egentligen är det inte svårt om du bara bestämmer dig och själv inte krånglar till det.
Lycka till med det svåra du ska ta tag i!

Var är du i livet?

Jag är här och nu med insikter från förr och en positiv tro på framtiden.
Vi har många roller i vårt liv och vi har många faser. Vissa av dem är vi i ständigt och andra är vi i en kortare period.

Semesterfasen, träningsfasen, upptäckarfasen……
Mamma-, dotter-, ledar-, fru-, vänrollen……..
Vi lägger mycket kraft på att placera in oss själva och andra i olika fack. Kanske gör vi det för att livet känns enklare för att vi tycker att vi vet var vi har varandra. Men eftersom vi varierar mellan dessa och ibland är i flera olika faser och roller i livet samtidigt så tänker jag att det är en tidstjuv.

Det kan vara bra att jag intalar mig själv att nu när jag går in i ett nytt projekt ska jag tillåta mig att upptäcka vad det kan ge innan jag kör på för fullt. Har andra i min närhet och jag själv någon nytta av att jag kategoriserar det som upptäckarfasen som kommer att leda in mig på nästa fas osv.

Är det så att jag använder en fas för att lura mig själv?
I början på sommaren lyssnade jag på en känd PT som sa att de flesta kan inte prioritera träning och hälsa under sommaren för att de är i sin semesterfas och ska bara njuta. När semesterfasen är slut kan vi inte prioritera träning och hälsa för då har vi fullt upp med att komma in i våra rutiner och få livet att fungera när vi ska börja jobba. Så rullar sen året på och helt plötsligt så är vi framme vid en ny semesterfas och vi undrar varför vi aldrig hinner få tid till att ta hand om oss själva.

Så ska du låta dina faser och roller styra ditt liv och din syn på andra eller ska du börja leva ditt liv just här och nu?